Svordomar

Även om svordomar och tillmälen inte hör till det normala skriftspråket har arkeologerna hittat tillräckligt många för att kunna konstatera att fult språk är lika gammalt som skrivkonsten.

”Må en åsna bestiga dig”

Egypten 3000 f:Kr

Man kan kanske till och med hävda att det fula språket uppkommer samtidigt som man börjar kommunicera med ord. Schimpanser som lärt sig teckenspråk har självmant konstruerat egna kraftuttryck som t.ex. ”din gröna skit”

Konventioner och regler

Fula ord är kanske inte en accepterad del av språket, men man kan inte komma ifrån att de utgör en viktig del av det. Som allt annat språk omges de fula orden av ett strikt regelsystem. Det som gör det hela lite komplicerat är att det fula språkets regler inte är nedtecknade. Alla människor vet dock att reglerna finns. Man kan inte svära hur som helst.
Vårt sätt att använda svordomar beror på vår kultur och vår sociala tillhörighet. En felaktig svordom ställer dig direkt utanför den sociala gemenskapen. Samma sak gäller naturligtvis vid resor i tiden. Du kan inte passera som 1700-talsmänniska utan att kunna svära tidstroget. Tyvärr är det svårt att rekonstruera fult språk. Något regelverk går knappast att sätta upp.

Grundregler

Fult språk hämtas från tabubelagda områden. I de indo-europeiska språken kommer de fula orden främst från tre huvudgrupper: religiösa tabun, sexuella företeelser och avföring. Vilken av tabugrupperna som dominerar är olika i olika kulturer och tidåldrar.

Tidig svenska

Vikingatidens svärande och okvädande hade framförallt  kretsat runt de sexuella tabuna som sexuell oförmåga och homosexualitet, men i och med Sveriges kristnande kom religiösa tabun att ersätta dessa.  Ord som idag har förlorat sin kraft och nu bara uttrycker mild förvåning som Jesus, Himmel och Gud var grova svordomar. Vid femtonhundratalet och reformationen börjar vi främst att svära vid Helvetet vilket vi sedan har fortsatt med i det här landet.

Satan, Fan och Djävlar

1700-talet må vara ett ganska sekulariserat århundrade, men att svära vid helvetet är trots detta mycket grovt. Att utrop som Satan! och Fan! har gamla anor, märker vi bland annat på att vi där använder ett ålderdomligt vokalljud som annars bara har bevarats i finlandssvenskan. Som utrop fungerar dessa ord lika bra då som nu. Andra konstruktioner som t.ex. fan så stor ska man däremot undvika om man vill vara korrekt.
Det nuvarande skicket att strö in ordet jävla i allting hade heller inte kommit i bruk på 1700-talet. Ordet jävla hade vid den tiden endast beskrivande karaktär med samma betydelse som ordet djävulsk idag. Diæfla klokhet eller djefla arghet.
Ordet jävel och helvete hade heller inte den svaghet de har idag där de blir ett automatisk bihang till substantiven utan någon större förstärkande verkan. Ritningshelvetet stämde inte så vi måste riva ner innertakshelvetet för att se balkjäv-larna.
Andra mer bortglömda kraftuttryck är För Böveln där Bövel har kommit ur ordet djävul och Helsefyr som borde betyda ungefär Helvetets eld. Ett ord som däremot inte har med djävulen att göra är den gamla svenska svordomen perkel som ursprungligen är namnet på en förkristen Littauisk gud (Perkunas). Ordet har idag bara bevarats i finskan.

Könsord

Våra nuvarande könsord har gamla anor och var på 1700-talet sedan länge etablerade i språket. Däremot användes de inte som utrop och svordomar som man ibland hör idag. I franska språket används som bekant könsord som mildare svordomar, men detta är en sida av franskan som inte lär ha nått hit på 1700-talet. Hedvig Elisabeth Charlotta om-nämner kungens påstådda homosexualitet som något vi nordbor kringår med tystad men som sydlänningarna skämtar om.

En fjärde tabugrupp

Ett gammalt ord som har bevarats i våra grannländer är pocker   d.v.s. smittkoppor och då har vi kommit in på en fjärde ovanligare tabugrupp nämligen döden och dödliga sjukdomar. Idag har ordet en mycket svag karaktär.  I danskan Hva pokker...?, d.v.s Va’ fan...? och i Norskan pokkers stor som är synonymt med jævla stor. Den typen av konstruktioner verkar dock inte ha använts i 1700-talets svenska. Kungen åt pockers! är dock en tidstrogen svensk formulering och en ganska grov sådan.
Som avslutning vill jag återigen säga att det här inte gör anspråk på att vara en heltäckande kartläggning av 1700-talets fula språk. Det går säkert att vaska fram fler enstaka ord ur texter från tiden, men något regelsystem lär vi inte kunna konstruera.

Erik G Olsson

Faktaruta

Agneta Horns 1629-1672 
1800-talet såg ofta som sin uppgift att dölja obehagliga historiska fakta. Stormaktskvinnan Agneta Horns anteckningar har länge varit undangömda, men lyckligtvis har det mesta av manuskriptet bevarats till våra dagar. Idag kan man lätt förvånas över hennes rättframma skrivsätt och hennes frispråkighet. Här finns ett unikt exempel på 1600-talsspråk som antagligen ligger det talade språket mycket nära. Även tillmälen och kraftutryck finns även om de inte är särskilt många.

Din förgiftiga kläpp = barnunge
Drag till helvites
Ditt slöke = lättfärdig, slampig, frilla, slok 
Ett sådant ettert ont as och avskrap du är.