Salong den 7e martii

7 mars 2010

 
Kära Vänner

Salongen på Kristinehov i söndags blev en av de där magiska stunderna när 1700 talet känns riktigt nära. Förutom skön musik och högläsning kom samtalet till viss del att kretsa kring Årstadagböckerna och dess författare Märta Helena Reenstiernerna. Detta är ett ämne, som för min egen del, startade min vurm för 1700 talet.

Årsta Gård med dess ägor och omgivningar är till stora delar det vi i dag benämner ”söder om söder”. Detta är min hembyggd.
 

Till skillnad från stenstaden kan det vara svårt nu i 2000 talet få en bild av hur det en gång såg ut. Det som var ”landet” när jag var liten för bara 60 år sedan är till stora delar borta. Små torp och lador låg lite överallt och den ”riktiga” staden slutade vid Liljeholmsbron. Få delar av vår huvudstad har genomgått så stora ändringar när det gäller bebyggelse som Brännkyrka Socken.

Det gamla kulturlandskapet har uppslukats av en bebyggelse med få beröringspunkter till hur det en gång varit.
 

Men för den som vill kan spåren till en gången tid ännu ses bland höghus och motorvägar.
Att tidigt en sommarmorgon cykla från Liljeholmen via Årsta Gård till över Årstafältet är underbart. Följa gamla Götalandslandsväg till Brännkyrka Kyrka. Stanna till en stund vid Märta Helena Reenstiernerna och hennes makes gravsten. Fortsätt via Älvsjö gård till Långbro och därifrån förbi Långpannan, Hökmossen, Fågelsången tillbaka till Hornstull.
 

Planering göres med hjälp av Årstadagböckerna. Mörka höstkvällar kan man med fördel ägna åt dessa förberedelser. Är man riktigt flitig kan man till och med förnimma Fru Reenstiernernas röst under rundturen. Färdvägen kan dessutom varieras nästan i oändlighet.

Förutom dagböckerna rekommenderas ”Brennkyrkia Sochn” av Jonas Ferenius och Harald Gustavsson.

Er ödmjuke tjänare

Åke Lindqvist