Bilägersdräkten

Nu kan du också klä dig kungligt. Den svenske kronprinsen Gustafs (Gustaf III) bröllopsdräkt visades under december 2001 - februari 2002 på en utställning i Paris. Det var det svenska kulturinstitutet i Paris, Centre Culturel Suedois, som tillsammans med Livrustkammaren i Stockholm på detta vis ville lyfta fram en av 1700-talets absolut förnämsta dräktskapelser - kanske den allra yppersta.

Nu har Livrustkammaren låtit göra en exakt uppritning av dräkten. Mönstret, som är unikt i sitt slag, har utförts av Gerard Aroyan, skräddarmästare vid Kungliga Operan. Mönsterdelarna återges i kronprinsens storlek och har tryckts på två pappersark. Sömnadsbeskrivning finns på svenska och franska så det återstår bara att plocka fram silvertyget ur kistan och sätta igång. Vi önskar framför allt lycka till med broderierna!

År 1766 var det dags att infria de givna löften som man gett ständerna och det danska kungahuset. Redan som 4-åring hade kronprins Gustaf blivit förlovad med den danska prinsessan Sophia Magdalena. Det var många som ansåg det angeläget att bilägga tvisterna mellan de två kungahusen och både från svenskt och franskt håll applåderades förbindelsen. Att den Preussenfödda drottningen Lovisa Ulrika inte var lika entusiastisk var ingen nyhet. En särskild skatt, bröllopsgärd, påbjöds alla rikets invånare som fyllt 15 år. Man räknade med att detta skulle inbringa ca 10 tunnor guld.

Då Gustaf gav sig av för att möta sin brud var hans bröllopsdräkt redan färdig och väntade på att brukas.

Gustaf Philip Creutz
Det var den svenske ambassadören Gustaf Philip Creutz som beställde dräkterna åt kronprinsen. Kronprinsen var mycket intresserad av att veta hur Ludvig XV och Le Dauphin var klädda på sina bröllop.

Det handlade inte bara om en bröllopsdräkt. Gustaf, som var modemedveten, tog tillfället i akt att även beställa hatt, värja och nattrock, av samma fina modell som den salige Dauphin (son till Ludvig XV och far till Ludvig den XVI) av Frankrike haft på sin bröllopsnatt. Därtill nattmössa, tofflor och tyg och broderier för ytterligare tre dräkter som skulle sys i Stockholm. Varje dräkt fick kosta upp till 1.000 livres. Vidare önskades spetsar samt skospännen med strasstenar. Dessa fick inte kosta mer än 9.600 livres.

Bilägersdräkten

"Drägten som sys för er danske svåger är tillnärmelsevis icke lika vacker som er drägt."
Creutz i ett brev till kronprins Gustaf av Sverige, vad gäller den bröllopsdräkt som Gustaf beställt från Paris.

Mycket beundrad
Den tillskurna bröllopsdräkten blev mycket beundrad i Paris. Gräddan av det modemedvetna Paris hade kommit för att beskåda den och inte sett något så vackert förr enligt Creutz. Detta är fullt möjligt eftersom man inte hade haft några kungliga bröllop på länge i Frankrike. Tyget i dräkten var av yppersta kvalitet i ett kypervävt silvertyg. Fodret var av silvermoaré och broderierna bestod av paljetter, guldtråd och större metallfoliebitar till blad och moln.

Kungliga mått
Ett problem hade tillstött. När dräkterna beställdes hade man glömt att skicka med Gustafs mått på storlek. Creutz bedömde att kronprinsen och han själv hade ungefär samma kroppsbyggnad och lät då ta mått på sig och hoppades på ett under. Problemet med storleken löstes på ett sinnrikt sätt. "Om kläderna är för stora är intet så lätt som att justera dem efter Ers Höghets storlek. Man behöver bara skära skörtet vid sista knapphålet, skära upp tyget längs broderiet på fickan och återmontera fickbroderiet på livet - en, två - ja till och med tre tum. Ärmarna och livets broderi är applicerat."

19 augusti
Creutz meddelar kronprinsen att allt är beställt och att man kommer att arbeta under viss tidspress. Han hade dessutom tagit sig friheten att ändra beställningen vad gäller spetsarna från d'Alencon-spetsar till Points d'Argenton-spetsar till bröllopsskjortan eftersom dessa var modernare. Den 19 augusti kunde Creutz meddela att han skickat iväg hela beställningen och att den snart borde vara framme.

Bilägersdräkten

Foto: Livrustkammaren

Halvfärdiga
Dräkterna kom alltså till Stockholm som halvfabrikat och skulle sättas ihop och fodras här. De tillskurna plaggen bar märken på hur de skulle sättas ihop. Armarna och byxorna var inte alls utskurna utan endast utritade på tyget
.

Fyra dräkter kom till Stockholm i detta halvfabrikat, bröllopsdräkten av silvertyg med broderier i blått och guld, en i brocherat grönt och silvertyg med rosa ton samt en lila och guldbroscherat tyg. Den fjärde kostymen är en sorgkostym i grå sammet med guld- och silverbroderier.

Varför en sorgkostym var beställd beror på att Sofia Magdalenas far Fredrik V dött i början av år 1766 och som ett ömhetsbevis för sin kommande brud och för det danska kungahuset som man på detta sätt blev släkt med skulle den bäras vid en del tillfällen.

Man förstår varför Gustaf var angelägen om att få dräkterna snabbt till Stockholm. Det behövdes tid att prova in och sy allt.

Värja och nattrock
Med leveransen följde även en dräktvärja som skulle bäras till bröllopsdräkten. Creutz hade uteslutit den tofs som skulle sitta vid värjan, det var inte modernt längre, samt en nattrock, just som Dauphin haft på sin bröllopsnatt.

Firman som levererade tygerna och broderierna var Le Roux et La Salle. Den kända tygfirman var dessutom hovleverantör till det franska kungahuset och ända in på 1800-talet var firman ledande vad gäller modetyger. Den levererade bl.a. klänningstyger till Napoleons exkejsarinna Josephine. Även det svenska kungahuset fortsatte att använda sig av firman vid klädleveranser.

Så åkte då Gustaf ned till Helsingborg för att möta sin brud och resten är som sagt historia ...

Carina Rosén, 2002