Gustafs Skåls Hemsida

 av Gert Alenhall, skräddare och kostymansvarig på Ostindiska Companiet och Ostindiefararen Göhteborg

Tanken med att klä ostindiefararen Götheborgs manskap och kringpersonal i historiska dräkter är att förstärka den historiska känslan som vi vill förmedla och ge besökare en helhetsbild av skeppet och dess besättning. Dräkterna bärs vid officiella besök i hamnar och publika evenemang.

Fram till mitten av 1 700-talet förekom det inga uniformer i egentlig mening inom marinen eller på kofferdiskeppen (handelsskeppen). Det rådande modet följdes av de högre befälen och superkargörerna medan de gamla allmogedräkterna avspeglades i jungmännens kläder.

Att hitta förlagor till hur jungmännen var klädda har varit svårt då det inte finns mycket bevarat. Bland auktionsprotokoll över avlidna sjömäns tillhörigheter från Svenska Ostindiska Companiets bevarade handlingar kan man få en bild av hur companiets besättningsmän var klädda.

Dräkterna är inga direkta kopior utan egen tolkning av hur det kunde ha sett ut. Alla mönster och skärningar är gjorda enligt skärningar på originalplagg. Det har även varit viktigt att använda tyger med ”rätt” utseende och tygkvalité så långt det varit möjligt. Vissa kompromisser har fått göras av ekonomiska, säkerhetsmässiga, och praktiska skäl.

 Superkargör

Superkargören var Svenska Ostindiska Companiets handelsagent som följde med skeppen på resorna och svarade för handelstransaktioner och övervakade lasten. Det kunde vara upp till fyra-fem superkargörer på varje resa. Förste superkargören var expeditionsledare och högst i rang ombord då han hade det högsta gaget.

Dräkten representerar en välbeställd medlem av det övre samhällsskiktet, inspirerad av målningar föreställande direktörer och superkargörer som Colin Cambell, Niklas Salhgren och Charles Irving med flera. Silhuetten är typisk för första halvan av 1 700-talet med sina vida skört, stora ärmuppslag samt avskurna framkanter. Västen är nästan lika lång som rocken och knäpps från strax nedanför midjan upp till början av skjortkråset. Färgen varierar i olika pasteller men även blodrött är populärt. Denna tredelade habitt, som den kallas, är föregångaren till vår moderna tredelade kostym. Tredelad kostym kallades habitt ända fram till början av 1900-talet.

Vår superkargör bär en dräkt bestående av kråsskjorta i bomull med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med vida skört, en så kallad justacorps. Rock, väst och byxa i sammet, rikt utstyrda med guldsnörmakerier. På huvudet en peruk och under armen en svart tricorn med guldsnörmakerier och fjädrar. Den pudrade peruken gör att hatten inte bärs på huvudet utan är mer en accessoar som bärs under armen. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne.

 Stubb & Kofta

Originaltyget är tryckt och delvis handmålat och utgör sängbeklädnaden på en svensk himmelsäng från Godegårds Herrgård i Östergötlan. Gården ägdes under senare delen av 1700-talet av Jean Abraham Grill som varit superkargör och senare direktör i Svenska Ostindiska Companiet. Tyget kan dateras till 1770-talet.

Modellen är inspirerad av ett originalplagg från  Länsmuseet i Gävle.

Läs mer på SOIC:s hemsida www.soic.se/content/skeppet/skradderi.html