Du är här: Hem Artiklar
  • Öka teckenstorlek
  • Standart teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
SÖk

Gustafs Skåls Hemsida

Artikel arkiv



Spets

Skicka sidan Skriv ut PDF

Spets

Om man slår upp i uppslagsböckerna under ordet spets får man svaret: ett genombrutet arbete där täta partier växlar med glesa. Det finns knypplade, sydda, virkade och stickade spetsar. Det var ju högst belysande för lekmannen.

För oss som använder oss av spetsar på våra dräkter och till utsmyckning kan det ju vara intressant att få veta mer om både historien samt vilka olika spetstyper man använde på 1700-talet.

De första spetsarna man har funnit är gjorda i Egypten under 1000-talet f Kr. Inte förrän på 1400-talet kom "spetsen" till Europa. Det var inte vad vi idag kallar spets, utan mer ett tyg som man dragit ur och knutit samman trådar för att på så sätt få ett mönster. På 1500-talet började man i Italien använda sig av en makramé-teknik. Den lämpade sig inte särskilt bra för kläder utan användes istället för att dekorera möbler med.

För oss som använder oss av spetsar
på våra dräkter och till utsmyckning
kan det ju vara intressant att få
veta mer om spetsens historia.

Läs mer...
 

Doft eller stank?

Skicka sidan Skriv ut PDF

Doft eller stank?

Vad luktar du egentligen när du klär upp dig i 1700-talskläder? Dior? Armani? Inte särskilt tidsenligt. Nej, rosenvatten och viol ska det vara.

När vi klär oss i dräkt är vi bra friserade och sminkade för att passa ihop med dräkten, men vi glömmer ofta många gånger att använda oss av parfym som pricken över i.

Från slutet av 1700-talet och framåt tog sig parfymerandet många uttryck. I Frankrike fanns handskparfymörer. Detta berodde på att garverimetoderna på 1500- och 1600-talet var så dåliga, att handskarna inte kunde användas om man inte gned in dem med rosenolja. Damer sov med parfymerade handskar på sig, dels för att få mjuka och väldoftande händer, dels för att inte riva sig i sömnen.

När vi klär oss i dräkt glömmer vi många gånger att använda oss av parfym.

Läs mer...
 

Stockholmsnatt

Skicka sidan Skriv ut PDF

Stockholmsnatt

Gatubelysning tycks ha kommit till Stockholm de sista åren på 1600-talet. Slottsbranden hade tvingat kungafamiljen att flytta ut till Riddarholmen och nu måste deras väg dit lysas upp.

Under 1700-talet införs sedan allmän belysning. Detta betyder inte att hela staden strålade upp. Det är först på 1930-talet som vi får en nattbelysning som kan jämföras med dagens. På 1700-talet var det oljelyktor som satt monterade på husväggarna. Kattögon kallades de eftersom de gav ifrån sig precis så mycket ljus att man såg själva lyktan.

Lyktor
Skötseln av lyktorna var husägarnas ansvar vilket måste ha varit ett nog så svårt arbete.
Lyktan skulle dagligen fyllas med olja och skyddsglasen måste hållas rena från sot.

En välplägad herre på väg hem längs Österlånggatan år 1808. Betjänten med lyktan är en självklar ledsagare.

Läs mer...
 

Rosen - blommornas drottning

Skicka sidan Skriv ut PDF

Rosen - blommornas drottning

Rosen är en av våra mest mytomspunna växter. Inte bara till glädje i rabatten utan även i mat, godis, dryck och parfymer.

Poesins och
folkvisans blomma

Redan sedan antiken har rosen varit beundrad för sin skönhet och elegans. Fortfarande är den dagens förnämsta och mest älskade trädgårdsblomma. Det första skriftliga dokument om rosor har man från lertavlor som omtalar att omkring år 2600 f kr togs rosenträd som krigsbyte. Rosor användes då för sina medicinska egenskaper. Det finns anteckningar om hur rosens kronblad användes redan långt tillbaka i tiden till att blanda olika preparat. Det duger inte med något annat än mycket starkt doftande rosor.

Rosenolja
Konsten att utvinna rosenolja genom destillation uppfanns först under 1500-talet. Rosenolja är den eteriska olja som destilleras av kronbladen. Först efter intensiv uttunning luktar det rosor.

Rosa Gallica Aurelianensis
Pierre-Joseph Redouté (1759-1840)

Läs mer...
 
Sida 3 av 7

Senaste publicerat

Mest läst

Tips!

Redaktionen

AuthorRedaktionen på Gustafsskal.se består av ett antal medlemmar som ideellt bidrar med text och bilder.

Tel: 08-50 21 21 42
E-post: redaktionen@gustafsskal.se