Du är här: Hem Artiklar
  • Öka teckenstorlek
  • Standart teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
SÖk

Gustafs Skåls Hemsida

Artikel arkiv



Carl Peter Thunbergs japanska resa 1775-76

Skicka sidan Skriv ut PDF

Carl Peter Thunbergs
japanska resa 1775-76


En av de märkligaste och mest fascinerande reseskildringar vi äger från en svensk 1700-tals resenär är Carl Peter Thunbergs resedagbok från hans vistelse i Japan åren 1775-76. Det är kanske inte främst de litterära kvalitéerna som var så utmärkande för Carl von Linnés skildringar av olika svenska landskap eller de vetenskapliga observationer Thunberg gjorde, utan det unika med hans redogörelse är att den beskriver ett land som var i det närmaste hermetiskt tillslutet och som ytterst få europeer på den tiden ens hade något begrepp om.

Carl Peter Thunberg föddes 1743 i Jönköping och avled i Uppsala vid hög ålder 1828 efter en lång och framgångsrik akademisk karriär. Han var den de siste i en lång rad av framstående Linnélärjungar som under 1700-talet utforskade stora delar av världen. Bland dessa kan nämnas Per Kalm som reste till Nordamerika, Peter Forsskål som utforskade Arabien, Peter Osbeck som for till Kina och Anders Sparrman och Daniel Solander som deltog i James Cooks världsomseglingar.

Thunbergs samlade reseskildringar med den prosaiska titeln "Resa uti Europa, Africa, Asia förrättad åren 1770-79" utkom 1788-93 där del tre och fyra behandlar Japan. Den tredje delen är skriven i dagboksform och omfattar hela vistelsen i Nagasaki samt resan till Edo och besöket hos Shogun som bokens höjdpunkt. I den fjärde delen behandlar Thunberg mer ingående olika aspekter av det japanska samhället som han nämner i föregående del. Dessutom innehåller boken den troligtvis allra första japansk-svenska ordlista någonsin men de japanska skrivtecknen har för enkelhetens skull transkriberats till latinskt alfabet efter fonetiska principer.

Carl Peter Thunberg
(1743–1828)

Läs mer...
 

Ny kunskap om 1700-talets inredningskonst

Skicka sidan Skriv ut PDF

Gustav III:s paviljong ger ny kunskap om 1700-talets inredningskonst

Som en till väggarna anbringad poesi - så kan man beskriva utsmyckningen av Gustav III:s paviljong på Haga, uppförd åren 1789 - 92. Allegorier och symboler inbjöd kungen och hans gäster till medskapande och vitter lek. Till gestaltare av interiörerna hade Gustav III utsett Louis Masreliez, en av det svenska 1700-talets mest bildade konstnärer, en veritabel peintre-philosophe. Figurer och motiv hämtades från antika förebilder men kombinerades på ett medvetet sätt för att uttrycka olika budskap, både öppna och fördolda.

Läs mer...
 

Drömmen om italien

Skicka sidan Skriv ut PDF

Drömmen om Italien

Med föreställningen om antiken som ett evigt giltigt ideal inom både konstens och vetenskapernas värld stod Italien och Rom som mål för
tusentals konstnärers, författares och förmögna adelsmäns bildningsresor under senare delen av 1700-talet och första delen av 1800-talet. Under de gustavianska resorna var det främst de antika monumenten som stod i centrum för uppmärksamheten och genom utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum hade intresset för antiken förstärkts ytterligare.

Gustaf III och hans syskon Sofia Albertina och Fredrik Adolf var några av de resenärer som utsatte sig för Italienresans vedermödor. Gustaf III, med Sergel som rådgivare, förde som bekant med sig ett stort antal skulpturer som var tänkta att smycka det planerade Haga Slott. Med under resorna fanns också ett stort antal konstnärer och arkitekter som skickades iväg för att föra de antika idealen med sig tillbaka. Bland de mer betydelsefulla under den gustavianska tiden hittar vi, förutom Johan Tobias Sergel, bland andra Louis Jean Desprez, Carl August Eherensvärd och Louis Masreliez.

Dröm och verklighet
Genom studier av reseskildringar, målningar och gravyrer hade konstnärerna och arkitekterna grundligt förberett sin resa. Detta innebar också att resenärerna anlände med en kraftigt idealiserad bild av Italien som den stora konstens hemland, befolkat av arvtagare till antikens romare. Vid mötet med ett Rom där de sociala förhållandena delvis var mycket svåra blev konfrontationen mellan dröm och verklighet därför ofta omskakande.



Gustaf III:s besök i Tivoli 1784
av
Louis Jean Desprez. Staden
Tivoli utanför Rom, med sina antika monument, var ett av målen med
de gustavianska italienresorna.
Fotograf: Bodil Karlsson, Nationalmuseum

Läs mer...
 

Bon voyage, Götheborg!

Skicka sidan Skriv ut PDF

Bon voyage, Götheborg!

Den 2 oktober 2005 avseglade skeppet Götheborg mot Asiens avlägsna kuster. I augusti var Eva Mitlid med på visningen av 1700-talsreplikan och vinkade tillika av skeppet då det avseglade från Stockholm till Göteborg.

Under tvåtungad svensk flagg, en present från konungen själv, seglar hon nu mot Hongkong och Shanghai. Under en vecka i augusti låg hon dock förtöjd vid Skeppsbron i Stockholm med Gamla Stan som stilig fond. Ostindiefararen Götheborg är en replika på det 1700-talsskepp med samma namn som byggdes på Stockholmsvarvet Terra Nova och som stod klart 1738.

Under ett par dagar tilläts allmänheten komma ombord och beskåda hennes skönhet. Vid bygget gick det åt stora mängder ek från Polen och Danmark (skeppets totalvikt är 1250 ton!) bl.a. till bordläggningen och därutöver svensk furu, bl.a. till stormasten vars topp befinner sig 47 meter över havet.


Eva Mitlid beskådar Götheborg
vid Skeppsholmen

Läs mer...
 
Sida 6 av 7

Senaste publicerat

Mest läst

Tips!

Redaktionen

AuthorRedaktionen på Gustafsskal.se består av ett antal medlemmar som ideellt bidrar med text och bilder.

Tel: 08-50 21 21 42
E-post: redaktionen@gustafsskal.se