Du är här: Hem Artiklar
  • Öka teckenstorlek
  • Standart teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
SÖk

Gustafs Skåls Hemsida

Artikel arkiv



Turken som besegrade Napoleon

Skicka sidan Skriv ut PDF

Turken som besegrade Napoleon

År 1769 visades en stor samling mekaniska franska leksaker upp vid det österrikiska hovet. Uppvisningen väckte stort uppseende och allt mekaniskt blev på modet.

Mycket snart kunde en man vid namn von Kempelen visa upp vad som skulle bli 1700-talets mest berömda mekaniska föremål: den automatiska schackspelaren.

Mekaniken doldes i en stor låda och pjäserna fördes av en docka i naturlig storlek iförd turkisk kostymering
. Dockan var inte bara en skicklig spelare han kunde också svara på publikens frågor, genom att lägga ihop spelbrickor med bokstäver.

Den automatiske schackspelaren visades upp år 1769 vid det Österrikiska hovet.

Maskinen var naturligtvis båg. Idag vet vi att sådana avancerade tankeprocesser måste utföras elektroniskt, men på 1700-talet hade man ännu inte upptäckt mekanikens begränsningar och det var ingen som genomskådade skojet.

Egentligen sköttes maskinen av en man inne i lådan. Under schackbrädet hängde magneter i snörstumpar och eftersom pjäserna var av järn kunde man lätt se underifrån hur pjäserna flyttades. Det "enda" mannen i lådan behövde göra var att planera motdragen och sedan utan att kunna se, manövrera marionettdockans hand så att den flyttade pjäserna. Idag skulle en sådan skicklighet väcka större uppmärksamhet än en maskin.

Bluffen skulle komma att avslöjas då maskinen brann upp i USA 1854. Vid det laget hade den redan lurat folk i generationer. Bland annat hade den besegrat Napoleon i Paris
.

Bernd Girgsdies

 

Svordomar

Skicka sidan Skriv ut PDF

Svordomar

Hela världen är skit, utropar Bellman. Historiska kraftuttryck är ganska svårfångade. I en tid då skrivmateriel är dyrt brukade man inte fylla papper med fula ord. Lusläser man Bellman kan man få fram ord som hundsfott och kanalj, men mycket mer blir det inte. Ändå tycks fula ord och glåpord vara lika gamla som språket självt.

Även om svordomar och tillmälen hör till det normala skriftspråket har arkeologerna hittat tillräckligt många för att kunna konstatera att fult språk är lika gammalt som skrivkonsten.

"Må en åsna bestiga dig"
Egypten 3000 f.kr.

Man kan kanske till och med hävda att det fula språket uppkommer samtidigt som man börjar kommunicera med ord. Schimpanser som lärt sig teckenspråk har självmant konstruerat egna kraftuttryck som till exempel din gröna skit.

Du kan inte passera som
1700-talsmänniska utan att
kunna svära tidstroget
.

Läs mer...
 

Erövringen av Mont Blanc

Skicka sidan Skriv ut PDF

Erövringen av Mont Blanc

I alla tider har Alpernas mäktiga bergskedja varit ett svårforcerat hinder för resande mellan Nordeuropa och Italien. Vägarna var smala och ofta dåligt underhållna och bergspassen under stora delar av året oframkomliga.

I Alpernas skugga kunde den bofasta befolkningen bedriva boskapsuppfödning och lite jordbruk på de knappa arealer som dalgångarna erbjöd. Att på grund av kanske ren nyfikenhet äventyra liv och lem för att bestiga Alpernas högsta toppar var knappast något som föresvävade dåtidens människor. Livet var hårt nog ändå.

I mitten av 1700-talet började inom Europas bildade kretsar synen på naturen att förändras och även de tidigare så hotfulla bergslandskapen började uppskattas för sin egen skönhets skull. Fascinationen för det annorlunda och otämjda alplandskapet väcktes inte minst genom de många unga brittiska ädlingar som på sin bildningsresa (le grand tour) genom Europa på väg till Italien konfronterades med de mäktiga bergen.

Även inom måleriet började Alperna bli ett gångbart motiv för landskapsmålare som Kaspar Wolf (1735-1783) och Karl Hackert (1740-1796) vars verk i närmast förromantisk stil erbjöd betraktaren motiv som speglade det rousseauanska tankegodset


Horace-Bénédict de Saussure
(1740-1799)

Läs mer...
 

TV-pris till Gustaf III

Skicka sidan Skriv ut PDF

TV-pris till Gustaf III

SVT-produktionen "Gustav III:s äktenskap" tog hem två priser vid Fiktionsfestivalen i Reims i Frankrike i helgen. Sällskapet Gustafs Skål var ju, som de flesta vet, uppskattade statister i egna och lånade dräkter i denna serie.

Jonas Karlsson vann priset för bästa rollprestation för sin huvudroll som Gustav III och dramaserien erhöll även 2002 Prix Europa i kategorin Fiction. Manusförfattaren Klas Östergren tog emot priset.

- När svensk television vågar, kan vi prestera saker i världsklass, säger Klas Östergren till Svenska Dagbladets Anna Ångström.

- Själv vet jag inte så mycket om priset, men jag har hört att det ska vara fint så det känns jättekul, säger Jonas Karlsson till DN:s Patricia Bergenhem. Jonas Karlsson spelar just nu titelrollen i Elverkets "Woyzeck" varje kväll, och tycker att han är förtjänt av lite glamour.

Jonas Karlsson som Gustav III i
SVT:s prisbelänta dramaserie.

Uppskattade statister från
Sällskapet Gustafs Skål.

 
Sida 4 av 7

Senaste publicerat

Mest läst

Tips!

Redaktionen

AuthorRedaktionen på Gustafsskal.se består av ett antal medlemmar som ideellt bidrar med text och bilder.

Tel: 08-50 21 21 42
E-post: redaktionen@gustafsskal.se